Vi skapar...
Att ge bort en stämning och då menar jag inte en sådan
som gör att man måste ta steget in i en rättegångssal.
Nä, jag menar en stämning som på något sätt överförs
till en annan människa, eller annan levande gestalt.
Denna stämning kan ju vara underbar, skön, lyrisk eller hemsk.
Magisk, trollsk eller ge kalla kårar och rysningar...
Jag undrar om någon egentligen har funderat på att man är
mottaglig i alla lägen, vare sig vi vill eller inte. För om vi
efteråt tänker tillbaka på en situation så kommer vi också
in i en sorts stämning...
Varje dag i mitt arbete så kan jag komma på mig att jag
befinner mig i en stämning som kan vara av något nämnda slag
men oftast vet jag att jag landar i en glad stämning, oftast...
Det finns ju både äldre & yngre som plantsätter oss i olika
stämningar, dock utan att veta om att dom förmedlar detta.
Och det är det jag tycker är lite skrämmande ibland.
Vi kommer i en stämning som vi inte direkt var mottaglig för,
eller trodde att vi skulle komma i och väljer ofta i den situationen
ett läge som är lättast för oss själva, antingen gör vi "sköldpaddan"
eller så landar vi i "igelkotten", vare sig vi kan eller vill...
"Sköldpaddan" - Vi drar oss tillbaka, backar, skyddar, skjuter upp och ger med oss...
"Igelkotten" - Vi försvarar, går på, taggar ut och tuggar på, kanske fräser lite...
Bara ni själva vet ju var ni landar i en helt otänkbar situation
och det är ju helt försvarbart att 9 av 10 gör så här då...
Nog om det, försvaret alltså...
Nu till stämningen som kan förmedlas ifrån alla utan att vi vet om det eller tänker på det.
De som tänker på det kan ibland faktiskt säga som såhär;
- Det var inte meningen att du skulle känna så...
- Om du vill fundera på det så...
- Jag förstår om du...
Men alla gör ju inte det, för vi tänker inte alltid på det.
Men vet ni vad; Jag saknar min mor nåt enormt, hon dog helt oväntat för
2 år sen och det går inte en dag utan min tanke är där för jag fick inte vara hos
henne när hon gick bort. Min pappa som dog 1994, satt jag intill, höll hans hand
och pratade med han hela tiden, ända in till döden.
Det rann då tårar ner på hans kind...
Jag skall gå och tända ett ljus till och för dom nu, för att skapa en stämning..
För dom och för mig...
Gjorde jag det för Er...
Godnatt, var ni än är...
Väl uttryckt - glöm inte att minnas, ge efter för dina tankar och acceptera sorgen. Även om det är jobbig är också sorgen ett uttryck för minnen och ett sätt för våra nära och kära "där uppe" att vara bland oss - om du förstår vad jag menar?
Visst är vi alltid mottagliga för olika ”stämningar”
Var vi själv befinner oss i livet..
..ålder, erfarenhet, vilket sorg- och glädjebagage vi bär på och dagsformen har betydelse för hur vi tar emot stämningen och hur vi låter den påverka oss.
Stämningen du överför till mig genom detta blogginlägg är… Glädje - Sorg - Rädsla
Även då det är tufft och jobbigt att skapa stämningen du gör ikväll, med att tända ljus, så känns det nog ändå bra i hjärtat…
Visst är vi alltid mottagliga för olika ”stämningar”
Var vi själv befinner oss i livet..
..ålder, erfarenhet, vilket sorg- och glädjebagage vi bär på och dagsformen har betydelse för hur vi tar emot stämningen och hur vi låter den påverka oss.
Stämningen du överför till mig genom detta blogginlägg är… Glädje - Sorg - Rädsla
Även då det är tufft och jobbigt att skapa stämningen du gör ikväll, med att tända ljus, så känns det nog ändå bra i hjärtat…
Åhh, jag visste inte att din mamma gått bort, beklagar.
Är så längesedan vi sågs! Hade varit kul med en fika någon gång, du hittar säkert ner till mig, bor granne med Rilles mamma än :P
Vet hur det känns att förlora sina föräldrar, det är 9 år sedan jag förlorade min mamma till cancern. 9 år av saknad. Den 5 December är det 9 år sedan, men jag försöker tänka att efter som hon var så sjuk så var det för det bästa. Tog 3 månader från diagnos tills hon gick bort! Hemskt!
Pappa dog med 1994, på min äldsta dotter Emily´s födelsedag. Så det är både en glädjens och sorgens dag.
Men saknaden gör ont och försvinner aldrig, ibland glömmer jag mig och lyfter luren för att ringa :S.
Jag tänder alltid en massa ljus, det gör mig lugn och harmonisk.
Jag hoppas du får en fin dag.
Kram Maya
Vackra tankar.... Sant också... Man ska bara komma ihåg att man väljer allt själv.. Även hur man tillåter sig påverkas av andra människor, hur de uttrycker sig, beter sig osv... Jag väljer själv hur jag vill känna. Sitt känsloliv ska man givetvis inte stänga av, bara bli medveten om att man även där gör val hela tiden. Sorg är en stark och egoistisk känsla.. Man saknar kanske personen i fråga, givetvis för sin egen skull. Jag saknar också mina föräldrar som dog tragiskt för några år sedan. Är däremot glad för deras skull att de har fått "gå vidare" på andra sidan... Även som vuxen vill man ibland krypa in i mammas famn. Gråter ofta för att det renar in-o- utsidan av själen. Tänd ljus, minns, mys och njut av det vackra som har varit.. Kram Later...
mmmm
Hade inte en aning Tisse, jag beklagar. Som jag skrivit i något tidigare inlägg så finns saknaden hos oss alla mer eller mindre efter någon eller några..
Ha det fint min vän!
kram
